7 android 4.1 surfplatta kamagra jelly prenatal piller hjälpa dig bli gravid
Approprierat motstånd
1431
post-template-default,single,single-post,postid-1431,single-format-standard,_masterslider,_ms_version_2.9.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,footer_responsive_adv,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive,responsive-menu-slide-left

Approprierat motstånd

13ann1955-1
Foto: Privat

Approprierat motstånd

En omaka flicka
Ann Bannon
Lesbisk Pocket
288 sidor
Svensk översättning Emma Jonsson Sandström

Ann Bannons lesbiska triangeldrama En omaka flicka finns för första gången i svensk översättning. Filip Lindberg har läst och granskat bokens yttre tecken.

I Janice Radways Reading the Romance (1984) demonstreras hur det kvinnliga läsandet av Harlequin-romaner görs till en protesthandling, genom att kvinnan vänder sig inåt mobiliseras ett tyst motstånd. Romantikläsandets förströelse blir ”en tillfällig ’självständighetsförklaring’ från hustruns och moderns sociala roller. Genom att sätta upp boken som en barriär mellan sig själva och familjerna kan dessa kvinnor bevara särskilt utrymme och särskild tid enbart för sig själva.”

Jag tänker på hur denna barriär, i mina händer, successivt pulveriseras på pendeln fram och tillbaka till Stockholm, då jag under en veckas tid sätter upp Ann Bannons roman En omaka flicka i mina med- och motpassagerares synfält. Det är en lilarosa pocketbok som jag, om jag ska vara ärlig, gärna låter bli föremål för andras blickar. Det vardagliga motstånd som Radways kvinnor har betonat tystnar i min läsakt, romanen träder istället in under livsstilsmarkörens approprierade tecken och neutraliseras till en bärare av medvetenhet.

Jag uppmärksammar mitt eget beteende och börjar granska bokens omslag, paratexter och layout; jag intresserar mig för hur det nystartade förlaget Lesbisk Pocket förpackat och nylanserat En omaka flicka, som ursprungligen publicerades i USA 1957. Jag tänker: förlagets marknadsföringsstrategi vill presentera romanen som en kulturhistorisk artefakt. Strategin är framförallt tydlig i historikern Agnes Hamberger efterord (en text som gärna hade fått ta mer plats än de fyra försynta sidor som den nu ockuperar). Genom en skissering av det amerikanska 1950-talets lesbiska litteraturer markerar Hamberger det avstånd som ligger mellan då- och nutid. Efterordets funktion är således att få tidsavståndet att framträda som en positiv och produktiv möjlighet till förståelse.

Ytterligare en marknadsföringsstrategi som följer ovanstående artefakt-logik ligger i översättningen av titeln. Odd Girl Out är betydligt stöddigare än sin svenska motsvarighet. Mycket av romanens obstinata muntlighet tystas likväl ned i den svenska översättningen (”raring” kan, enligt min uppfattning, aldrig stå upp mot sin amerikanska motsvarighet ”darling”).

En omaka flickas handling struktureras av en konventionell triangelkomposition mellan Laura Landon (lesbisk), Beth Cullison (bisexuell) och Charlie Ayers (heterosexuell). Konflikten är följande: Laura och Beth inleder en hemlig sexuell relation, som distraheras och motverkas av den charmante Charlie, vars begär rikas mot Beth. Romanen utspelar sig på elevhemmet Alpha Beta, studentbaren Maxie´s och universitetscampus. Tillsammans bildar platserna en avskärmad miljö där fokus fullständigt fixeras på romangestalternas inbördes relationer. Triangelns form är därtill bestämmande, eller som det heter i romanen: ”hon [Beth] hade varit alldeles för uppslukad av i sitt eget lilla triangeldrama. Emmy befann sig utanför triangeln, så Emmys bekymmer räknades inte.”

I takt med triangeldramats tillblivelse skiftar också berättarperspektivet – från Laura till Beth – varav villkoren för läsarens sympatier omskrivs. När protagonistens röst byter kropp förändras också den andre: vi får se Beth genom Laura – Laura genom Beth – och perspektivens grundläggande skillnad blir tydlig. I Jacques Lacans kritik av den normativa klassifikationen av sexualitet, tvåfaldigt uppdelad som hetero- och homosexualitet, beskrivs lesbiskheten som den enda sanna heterosexuella relationen. I den lesbiska relationen upprätthålls den svindlande skillnaden, och den andres Andrahet motstår reduktion. Om vi tillåter oss att tänka med Lacan, så är det också här Laura, som är den omaka flickan, lämnas. Det är endast hon som faller ner i Beths avgrundslika Andrahet: ”Och Laura öste sin passion över Beth som honung – fyllig och söt och naturlig, och ändå på något vis snärjande. Det var härligt, en lindring och en tillflyktsort för Beth, men det var inte fullständigt uppslukande, fullständigt tillfredsställande som det var för Laura.”

Speglingen upphör som sagt när den tredje parten (Charlie) bryter upp och inbringar den imaginära dualismen i ett sociokulturellt system. Plötsligt konfronteras Laura och Beth med omvärldens inskränkthet, vilken betraktar deras kärlek som en ”perversion”. Men att säga att Charlie är en ensamrådande representant för omvärlden är dumt. Vad som frånvarar i Bannons roman är däremot en trovärdigt gestaltad om- eller yttervärld, som sätter stigmat i termer som ”perversion” och ”homosexuell” i ett samtida sammanhang. Det är, enligt min uppfattning, inte en närvarande frånvaro som framhävs (liksom den Edward Said framhäver i sin ideologikritiska modelluppsats om Jane Austens Mansfield Park, där det koloniala England närvarar genom sin frånvaro) utan en frånvarande frånvaro. Att urskilja en politisk stämma i En omaka flickas uttalade anspråk (såväl som i dess tigande tystnader) är svårt. Men jag är ödmjuk inför det faktum att denna svårighet mycket väl kan bero på min bristande erfarenhet av att leva under förtryckande tystnad, snarare än romanens talförmåga.

Kommentera

Bli först med att kommentera

Meddela mig vid

wpDiscuz