7 android 4.1 surfplatta kamagra jelly prenatal piller hjälpa dig bli gravid
Dikter som sätter ord på tomrummet
4175
post-template-default,single,single-post,postid-4175,single-format-standard,_masterslider,_ms_version_2.9.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,footer_responsive_adv,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive,responsive-menu-slide-left

Dikter som sätter ord på tomrummet

Riisager2
Foto: Kaisa Riisager

Dikter som sätter ord på tomrummet

För Kvalia
Hanna Riisager
Dockhaveri Förlag
88 sidor

Nätet ger oändliga möjligheter att ta sig vidare ut i informationshavet, men när Anna Lundvik slutar googla och ger sig hän åt För Kvalia blir läsningen en fysisk upplevelse.

Hanna Riisager har med sin diktsamling För Kvalia tagit med mig på en googleresa. Jag har fastnat i wikipedianät som tagit mig längre och längre från själva ämnet. Jag har läst Frank Jackson och Simone Weil. Nu för tiden vet jag att fuchsia både är en blomma och en färg och att rocaille är en konstgjord klippformation med koraller, musslor och snäckor och att den var vanlig under barocken. Jag har tittat på gamla reklamfilmer för venusrakhyvlar på youtube och suttit med pannan i djupa veck innan jag förstått att Hild i det här fallet inte syftar till den nordiska stridsgudinnan utan till skulptören Eva Hild. Jag har översatt ”plus douce” och ”plus souple” och googlat ”Magnesium Ascorbyl Phosphate”.

Riisager har tidigare medverkat i bland annat Brombergs-antologin Hallon och bensin (2013) men För Kvalia är hennes första diktsamling. Den har som sagt gott om referenser, vilka kanske inte alltid kräver att jag ska förstå dem lika mycket som jag frustreras av att inte göra det. Jag vet inte om det är för att jag slutligen börjat greppa Riisagers begreppsvärld, men till slut slutar jag försöka förstå detaljerna och hänger mig åt upplevelsen.

Och när jag väl gör det känns För Kvalia i kroppen. I magen, i bröstet, den hamrar och slår. Inifrån och utifrån. För Kvalia undersöker förhållandet mellan ett jag och det kvinnligt konnoterade. Så kan också verket räknas till gurlesken, en strömning som tycks svår att sätta fingret på. Den benämner en flickighet som spårat ur, slagit över i det groteska. Ordet i sig är bildat av en förening mellan ”girl” och ”burlesque”. Diktsamligen är utgiven på Dockhaveri Förlag, ett förlag som specifikt sysslar med femininitet och det gurleska. Med boken följer ett ljudverk där delar av texten läses med ackompanjemang av Daniel Westerlunds musik.

I den första dikten, ”I. (Boucher)”, i sviten ”Venus Triumf”, sätts associationerna till det i konsten (ofta) manliga avbildandet av kvinnan, kvinnokroppen. Det blir en sorts tematik jag bär med mig i resten av läsningen. Dikten, en ekfras, går sakligt igenom Bouchers målning, en betraktelse över vad den manliga blicken skapat.

­– en tredje
hand,
bärande Vill
med mejsel
dyrka
sig in i bilden djupt
in i det vita, gåshylta hullet
som välver sig runt den viljan

Det äldre kvinnoidealet från konsten ställs sedan mot ett modernare kommersiellt. I svitens nästa dikt ”II. (Gillette)” är det istället ett jag som förhåller sig till den emblematiska kvinnan i rakhyvelsreklamen. Venus blir på så vis en bild för ett ideal som färdats genom tiderna, som tar sig in i den nakna ensamheten mellan fyra kakelväggar.

Jag står på knä jag står på
sol i mitt sekret
upprepar en slogan
(rörelse) ur minnet

Diktsamlingens titel sätter ord på just hur upplevelsen av den verkar. Kvalia, eller qualia, är den subjektiva upplevelsen, den som inte går att sätta ord på, den som måste ha erfarits för att förstås. Skolboksexemplet är att se färgen röd – en erfarenhet som inte går att läsa sig till utan som måste upplevas.

I sviten Intensiv formula anar jag en lek med just exemplet att kunna se rött:

För att konsumera henne måste du bryta med henne fullständigt / om än… / rätt gärna… / och tillslut Hon kommer att se // Så svår. Adorned, utsirade, fint nätskurna kolv och damaskerade pipa. Rött

Här blir att se den röda färgen till att se rött, den förblindande vreden – även den – en subjektiv upplevelse.

Det finns de som menar att problematiken med qualia är språklig, alltså att det inte är upplevelsen som är omöjlig att beskriva utan att det är språket som kommer till korta. Med ett bättre utvecklat språk skulle det gå. Det är som om Hanna Riisager använder det poetiska språket där begränsningarna är färre, för att beskriva just de subjektiva upplevelserna. Här tänds en strålande lycka i mig, en lycka över poesins potential. Riisager har sökt sig närmare det tomrum som inte annars går att formulera och därför känns det som en skymf att försöka beskriva För Kvalia utförligare.

Kommentera

Bli först med att kommentera

Meddela mig vid

wpDiscuz