7 android 4.1 surfplatta kamagra jelly prenatal piller hjälpa dig bli gravid
Klarröd räv
5692
post-template-default,single,single-post,postid-5692,single-format-standard,_masterslider,_ms_version_2.9.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,footer_responsive_adv,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive,responsive-menu-slide-left

Klarröd räv

ett
Nagelband mot ögonbrynens sylvassa näbbar. Kaprifolpärlor
som pupiller mitt i handen och stråkar längs nyckelbenen. Fel
lås, fel kod, allting fastnar utan olja. Fingertopp mot
midnattsblått moln i jakten på en hårlock. Ljuva sommarvåg
i skogens hav. Grönblå blad och bubbeldricka, en persikohand
i min.


två
Blekvit som vaniljens smak är näsan. Snuddar
vid örats susning. Trädets rötter som kroppens ådror,
förgrenar sig, fastnar någonstans bakom ett ögonlock.
Bläck över himlen, suddas ut mot kanterna av valvet.
Äppelblom runt huvudskålen, huvudskålen fylld med
äppelblom. Vibrationer fortplantas med trevande slag.
Små små svävar de fria insekterna i ett silverstoft.


tre
Augustinattens dimkjol och du är häggens blomdoft, åns
dundrande pärlor. Mitt hjärta antar sjöns bleka gestalt och
i mig sjuder socker och mjölk. Skum i ögon och mungipans
honungslena ord. Nacken som lena stenar, slipade av havets
slumrande ord. Hål i körsbärsträdets blad, något har ätit sig
ut. Hål i min bröstkorg, någon har ätit sig in.


fyra
Jag är en klarröd räv mot skogens vita tänder. Gnistrande
päls och sval böjd svans över stenarna. Tungan, blekrosa
som sockervadd, fuktar pälsen och i den speglar sig snöns
döda ansikte. Ögon på natthimlen, blundar och sveper
med handen över granens sylvassa toppar. Invid stammens
bruna tårar sover argröd päls.


fem
Vallmokyssens vita rus under sommarhimlens ungdomsmoln.
Kniper skalbaggevingen mellan lång och pekfinger. Sju
sorters blommor och jag drömmer ingenting. Gärdsgården
brinner upp. Under kudden ligger tändstickor. Svarta toppar,
varma dalar. Sakta rör sig undervattensströmmen, tankar
dunstar och i stormens grå öga lurar spegelblank sjös sanningar.


sex
Jordskred över himlavalv, hon tuggar sönder träd och
månarna. Saturnus kan inte längre se. Rönnbärsrött
blod faller över asfaltsvägen vid skogens början.
Viskande allseende vackra. Blomstjälkar mellan
tårna och huvudet begravet. Skalar bort ansiktet.
Där bakom bor hav och höga master. Blanka och
vassa är hennes ögonvitor. Skär genom världen,
strålkastare av diamant.




Nora Cserhalmi, född 1996, studerar litteraturvetenskap i Linköping, blir inspirerad av Edith Södergran och ska i vår plugga franska i Aix-en-Provence.

Kommentera

Bli först med att kommentera

Meddela mig vid

wpDiscuz