7 android 4.1 surfplatta kamagra jelly prenatal piller hjälpa dig bli gravid
Vägen till Larissa
4373
post-template-default,single,single-post,postid-4373,single-format-standard,_masterslider,_ms_version_2.9.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,footer_responsive_adv,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive,responsive-menu-slide-left

Vägen till Larissa

Bild: Åse Frid

Bild: Åse Frid

Vägen till Larissa





Gurkor




blåströja


nu böljar säsongen

bre, smöra, gnugga, slå
packa, planera, välja, gå

gympaskor ute, gympaskor inne

nästan inget skinn i väskan

drar upp, blixt, drar ihop
snäppet sluts i ett minne

varaktighet, köpstark, massa

mjuksliten beklädnad

gurkor kan vara gratis
dyra gurkor är inte giftiga

Landet, på landet, ut på landet

Vi stugägare, gurkodlare
på berget inga gurkor finns

tröjor blåser av deras kroppar
sanden lägger sig över
















Viscum Album (till min dotter L)




Du där
du långa beniga

slakhamrad, flyktbenägen och rå

beredd att sluta älska och börja

Hela världsgropen
synad

av oseende förbifarande ögonvidder

Du där, utspottade

du omsmorda, avtappade
under kranen med hett, hårt vatten,
du går –
under det kalla utflödet fast hettan

vill spola dig

vill skölja, du där, skölja ren
komma hem, kamma hem
















Nöjesfältet



I fältet som brer ut sig
i tivolivägen, nöjesfärden

gassar fram i brända toner

vi går så ivrigt, vi vill
åka

vi vill lära, vi vill ha
kunskap

vi vill ha
vita fluffiga kragar
och tårtor

vi vill låta våra ansikten
synas mot brända solar

vi vill dansa med rikedomen
vi kan se långt i fjärran
















Plottret




I plottret vid
ögonrynkans lilla utförsbacke
mot kindbenet
där, försvinner där

Rakan sen

Vidöppen tvärvinkel

I mon som rymmer
otroligt
många kliande fingrar,

avbrutna tankespår och
slutälskad stumföda

Nackmuskeln länge sen
böjd i en avvikande färg
















Myr




på myren går inga gummistövlar

det är som att älska

stövlarna och myrluddet är ett

klafsande, tassande, hoppande

det är mycket förvånande att skriva

om erotiska metaforer

var kom det ifrån plötsligt

att älska (på) en myr

är rent löjligt, skrattretande

det doftar, nej det luktar

skvattram, en syrlig

en starksyrlig skvattramdoft

några av bladen är lite

bruna i kanterna

ut till höger i bild

Klampar en brun stövel
















Skjulet I




tankebärande dräktighet:

det är inuti kroppen (som ett)
skjul

det skjulet rör på sig

det hissas upp och ned av en

lina

linan har hår på sig

en kort, glansig, strävhårig lina

samtidigt bär hela kroppen

den bär och (bär)


utan att vara medveten om

de mäktiga tyngdmassorna

slipar sig bygget nedåt

bärande sin stora tank

som linan slutligen släpper på

lossar tonnaget

det gråslitna

skjulet

splittras ju
















Skjulet II




det går att dra och

skjuta

släpa och baxa

på skjulet

som har sammansplittrats

alltså, det gick sönder

men sen föll det samman igen


nu drar det med sig

en hel kropp


skjulet har ett innehåll

det innehållet är svårt att läsa

vad det innehåller

men det börjar på kalaskula

och slutar på ögonlockspåse


det hålls fester i skjulet

trots att det aldrig går att upphöra

med baxandet

och skjutandet
















7/10-14




vars och ens
maginnehåll, räck fram
skjut ut, gurgla


det är i ca hundra
kalla och blöta höstlöv
som klistrar sig mot huden
med
iskall kyla, lite gula också förutom brunt,
säkert asplöv,


som det märks,
att hösten inte längre längtar efter
att vältra över sina fuktiga lapptäcken


på vars och ens
utsträckta tungor
















Murgårn




murgrå rader
strålar samman till en
längsgående körriktning

en gård av murar
tittar nyfiket ner på
raderna, de uppradade
väntande och körande

de vilar i en filt av mur
den är hög, kall,
den är majestätisk och
grov

varje höjning stiger med luft
och nuddar vindskivorna
varje sänkning faller hårt

En
körriktning styr
sidledes

murgården sluter leden
grovleken avtar
















En utgjord yta

den är rak, nej inte riktigt,

den är rak, nej kanterna väller ut

på den, gör att det raka

bågnar

det vällda buktar ut

i en sådan fart att

ytdelar hamnar på och under

varandra i en veckig hög,

samtidigt urskiljande nya ytor

som nu breder ut sig

åt diverse olika håll

där de bildar nya utgjorda ytor

sen fortsätter det så i ett tag

med mörker och ljus

det kanske var sjön Vällen vi talade om

eller en målning av en sjö

något i veck

eller något annat som utgjorde en yta
















Radio I




bara luften kunde dansa runt
lite längre i lungorna, innan
den inte ville släppas ut

istället sköt smala remmar
fram på varann
staplades, trängdes,
några slapp ut
luften kvar men oanvänd,
en låst container

det ska gå att lita på
kroppens funktioner, sa den
kvinnliga radiorösten
eller så sa hon inte, hon sa
det fungerar av sig självt,
tacka det autonoma nervsystemet
















Radio II




Det finns så mycket
att vara tacksam för
det autonoma nervsystemet
till exempel

Det fungerar alldeles utmärkt
men det finns andra
parametrar också

det tänkte inte radiokvinnan på
eller såklart gjorde hon det
vetenskapskvinna som hon är

rättelse, det finns parametrar
som en vetenskapskvinna
inte tänker sig så naturligt inte tänker sig så naturligt

till exempel rädslan för
de där galna generna
på min fars sida

vars ursprung måste bero på
dvs proveniensen för rädslan torde kunna härledas från

att remmar av inlåst ladugårdsluft
staplats på varandra
under ca fyrahundra år
















Ratta och plaka




nu ska du buga dig

bukta dig som en konvex

spegel som visar allt

i ett förgjort tillstånd

men du får inte slippa undan

nu

du ska buga, klippa dig i

håret

rätta till

kavla armarna raka och platta

en luftrem som du kan

suga på men bara

mycket litet av det
















Solöga




ett, solöga, två solsvärm,

tre stängde ute ljuset

spred sig i ett mörker av

vattenskyar, svärtade i

de bitna kanterna

ett svall av anfallande antikänslor

antik-änslor

rasar ner ovanifrån


som ett duggregn syns

några vita öppningsbara formationer

mjölkhinnor

i tillblivet skick


lite ljus nertill

fyra, av det slaget
















Lövaktig (22/10-14)




dra ut den där lövaktiga
delen
låt fler löv falla efter då

svartbruna trasiga skikt av
blöta löv
hittar varandra, tyr sig till
en annan

blänkande brunlila gråstråk

fukten vill komma åt överallt
blöda in


grönt saftigt gräs
skymtar som friska hårtussar
på ett cancersjukt huvud
















Härd




Jag vet inte riktigt
men
det är som knorrar av
tankeverksamhet
som de flesta ler år

ler, översvallande, överslätande
som späntor av ett lämpligt vedträ
dugliga att tända brasan med


ett stort tänkande
det är inte häri, det ska
bara tändas och tändas igen
med de små späntorna
av det utmärkta vedträet
precis lagom torrt


på golvet bredvid ligger de rosa
och blå arbetstofflorna
upp och ned
















Åsnan




nu en åsnefärd,
en riding donkey
on the go

tack jag tar den med mig
lägg den i en påse

mot nya blanka vidder
med skodda hovar

tyngden i nackskottet,
bröstets lilla vän

väntar så lent, in, ut

ventilerade mellanrum
i det höga gräset

åsnan tittar åt alla håll
viker sitt öra till avsked
















Mikro




Att utan tentakler
Sätta sig på en duvas vingar
Och inte försöka flyga med

hellre tänka på duvfärs
kokt i mikro
så att ytan liknar hjärna

och i en av tentaklerna
som inte finns
rycker det otåligt
av att vilja följa med

nu åker farkosten
nu rycker det i alla utskott
















Jägare, jägare




jägare, jägare
krattar alla banor

säger jä-jä

rullar runt-runt

smyger omkring, buar och bugar
smyger fram på parkeringsplatsen

kikar ut i en sky av grått
träder fram ur bruna dimmor

slöjorna faller hårt

skogens grönbruna tjärn
välkomnar dig, säger
ja-ja

kanterna är veckiga, otydligt!

Borta på gärdet dikas det

kom-kom i vår fest
snurra runt, visa

Prakten är så himmelskt:
Övertygande!

traktorn rullar sakta
nerför tunet
















Åt sidan håll




Första magvecket
[för över]

rullar några tankeliknande rörelser uppåt
genom en armhåla,
via torsons sida

en tanke i kroppsform

Kropp! Vill inte vara hjärna

rulla vidare
och ner i basen igen

Börja om
inte hjärna inte känna
inte gärna känna

rulla-rulla-rulla-rulla-rulla
stopp! nuförtiden
är benrester billiga

de unga böjer skallarna
och vi kröker tårna
och vi tittar ut
och åt sidan håll
















Åse Frid (f. 1969) är konstnär och arkivarie, bosatt i Norrtälje i Uppland. ”Vägen till Larissa” är tredje och sista delen i diktsamlingen Fulltext exemplar. Föregående delar finns att läsa i Floret #24 och Floret #25. Verket har tidigare getts ut i ett handtextat artist-bookexemplar som använts i samband med performance på Norrtälje konsthall och på Fylkingen i Stockholm. Se mer på http://asefrid.se.

Kommentera

Bli först med att kommentera

Meddela mig vid

wpDiscuz